Vårt syfte är att kartlägga och utvärdera de konsekvenser som förändringen i Förmånsrättslagen förväntas få på bankers kreditgivning; väntade strukturella förändringar vad gäller dess kreditbedömning, kreditformer samt kunder..

I och med att immateriella tillgångar inte redovisas i balansräkning och värdet av dessa tillgångar är svåra att mäta, anses värderingen av immateriella tillgångar vara ett svårt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen på en uppfattning om framtiden vilket kan innebära att ett och samma tjänsteföretag får olika värde från olika kreditgivare. Därför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgångar, som inte finns redovisade i balansräkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att värderingsprocessen går till på ungefär samma sätt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det är främst faktorer som kassaflödet, återbetalningsförmågan och eventuella risker som tas hänsyn till vid en kreditbedömning. Det är inte heller någon direkt skillnad mellan värderingsprocessen i tjänsteföretag mot hur det går till i tillverkande företag..

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett finansbolag. Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen. .

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom.Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett finansbolag.Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen..

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Syftet med uppsatsen är att studera bankers syn på kreditgivning till småföretag och hur lagändringarna angående företagshypotek har påverkat bankernas syn på småföretagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till småföretagens återbetalningsförmåga som är beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktär, syftet med lånet, företagets omvärld och kvaliteten på informationen som erhålls. Återbetalningsförmågan påverkas också av affärsidén, erfarenheter, tillgångar och legal förmåga. Säkerheter är i de flesta fall nödvändiga, men utvärderas i andra hand. Lagändringarna innebär svårare omständigheter för småföretag vid lånefinansiering från banken, vilket främst inverkar på nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

Genom en enkätundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det är lägre kostnader, bättre information och bättre täckning som är de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter..

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Segmentering av äldre konsumenter kan vara svårt att genomföra. Många författare påpekar att detta är en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp måste utvecklas. Vi valde att göra två fallstudier för att få mer förståelse hur företag segmenterar grupper av äldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi två intervjuer på två olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag använder sig mest av psykografisk och beteendemässig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt så djup som vi trodde och som författarna påstår..

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.